Victoria Benedictsson til Otto Borchsenius
Sendt fra Hörby, Sverige. 11. oktober 1887

antingen med oss eller mot oss

Hörby d. 11 Okt. 87.

Herr Redaktör Borchsenius.

Det har falit mig i sinnet, att ett ord i "Kamrater" kanske är obekant, ty det förekommer ej så ofte.

Det är der ryktaren frågar: "kan di ta mig?" – Han menar kronobetjeningen, d.v.s. polisen på landet, hos oss.

Vill ni kanske taga vara på mina manuskript, tillsvidare? Jag kommer kanske att behöfva något af dem.

Det stod något i ett af de tidningsnummer ni nyligen sändt mig (det var om Ibsen tror jag) att vi svenskar ännu trots partistrider kunna träffas på sällskapslifvets neutrale område utan att låta någon kunna känna vår inbördes uenighet. 2 Det erinrar mig om en liten episod ifrån Ibsen-festen i Stockholm på Grand Hotel. Jag stod och talade med en ung docent ifrån Upsala, Frans v. Schéele1, med hvilken jag ett par år fört en literär korrespondens, hvilken upphörde på samma gång som hela min öfriga brefvexling, när jag näml. fick så mycket att göra att tiden ej räckte till. Han och jag hade aldrig sett hvarandra och tyckte det var roligt att träffas; medan vi stode och talade kommo två af mina vänner inom det Unga Sverige fram och helsade på mig; jag visste att de varit akademikamrater med Schéele, och det märktes ingenting annat än artighet och vänlighet. Först efteråt betrodde de mig skrattande, att de stå på spänd fot 3 med den unge reaktionäre kritikern, och att de passat på att helsa på mig just då, för att harma honom med att de och jag umgås på kamratfot.

Jag är literär vensterman, och säger det öppet, men personligen står jag på den bästa fot med våra strängaste quinno-frågs fruar, och jag har bekanta inom de mest skilda läger.

Men det blir nog annorlunda hos oss också.

I Köpenhamn ligger det i luften, tycker jag, när man kommer som främling, – det ligger i luften ett kraf på "antingen med oss eller mot oss," hvilket gör en skygg och tillbakadragen. Jag har varit i Köpenhamn så ofta och så länge, men har nästan ändå icke några bekanta.

Blir min bok för liten? – Helsningar till Hegels. Jag skickar sista manuskriptet i dag.

I största hast
Ernst Ahlgren.

 
[1] Frans v. Schéele: (1853-1931) docent i æstetik 1885, skiftede docentur til praktisk filosofi 1887. tilbage